Mer 50-tals tänkande från en kändis

Denna gång från ”Hollywood frun” Åsa Vesterlund som raljerar om kvinnor och män. Och såklart diverse antifeminister som i kommentarfältet från det att framstå som att det är första gången en kvinna har sagt något av detta i media, hört talas om Anna Anka?

Så till det hon säger:

Att kvinnor och män raggar när dom är fulla och sedan har sex och dagen efter blir det ett ”jäkla spel om visat intresse”, anser hon vara kvinnors fel…

Hon anser att killar ska ringa några dagar innan och planera, och kvinnor ska minsann inte hoppa i säng med killen direkt. Nä för då är vi kvinnor slampor och horor, det vet vi ju… Vi ska ”hålla på oss”…

Vidare anser hon att kvinnor inte ska klä sig i kort kjol eller för mycket urringning. Så det gäller visst att kvinnor ska klä sig ”classy”, för killarna ser alla dessa korta kjolar och urrigningar…

Sen säger hon att killar ska öppna dörrar för oss, betala notan, dra ut stolen när vi ska sätta oss, och bära tunga saker åt oss. Och klippa gräsmattan ska vi inte göra heller för, eh, jag vet inte varför. Om mannen inte orkar bära tunga saker ska han sättas på gym.

Hon får frågan om hon är en bakåsträvare och svarar att hon tycker det ska vara som förr. Vilket jag tänker är som på 50-talet. Vesterlund utgår från – kvinnor är från Venus och män är från Mars. Och aldrig kommer vi att mötas. Helt skilda väsen där individen aldrig får finnas, och nåde den som avviker från dessa sexistiska och könskonservativa idéer, dom straffas direkt!

Resten av det hon säger kan sammanfattas med att hon anser att det handlar om att upprätthålla den så kallade ”spänningen” mellan könen. Som är så vanligt när en könskonservativ person som aldrig tänker utanför sin konservativa och heteronormativa värld uttalar sig om kvinnor och män.

Sen lägger hon till det där som jag brukar få höra från konservativa som motsätter sig det feministiska tänkandet – det är upp till paret att själva bestämma – för att sedan tala emot sig själv. Delvis, dom vill att vi ska få bestämma själva – så länge vi väljer deras köns- och heteronormtiva syn på tillvaron.

En sak till, i början på artikelns beskrivning av Vesterlund ”retar gärna gallfeber på feminister” verkligen? Vilka feminister? Dom flesta jag känner tycker bara att det är tröttsamt och sorgligt med den könssyn som Vesterlund visar på.

Jag måste säga att jag blir inte heller förvånad över att dom vanliga antifeministerna i kommentarfältet reagerar positivt på artikeln. Vanligtvis så anklagar dom feministiska kvinnor för att vi minsann bara vill ha starka och ”farliga badboys” som lyfter saker åt oss och betalar notan osv. Men inte fan ser vi dom kritisera någon som Vesterlund… Vilket säkerligen har att göra med att dom själv föredrar sådana kvinnor. Så vad fan gnäller ni på feministiska kvinnor då? Inkonsekvent så det är störtlöjligt…

Detta inlägg publicerades i Antifeminism, Feminism, Könsnormer, Sexism. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Mer 50-tals tänkande från en kändis

  1. Artemis skriver:

    ”Om mannen inte orkar bära tunga saker ska han sättas på gym.” lol 😉 jag fick en rolig bild framför mig: ”nu ska du sitta här i en timme och lyfta vikter, du är för klen” ”men… (ledsen min) jag vill inte…” ”tyst! du SKA bli biffig vare sig du vill eller inte! Jag kommer och hämtar dig om en timme. Se till att vara svettig då.”

    Jag tror att antifeminister hoppas att vi ska få kortslutning i hjärnan av alla dubbla budskap. De kanske tror att vi egentligen är robotar för ”riktiga” kvinnor är vi tydligen inte. Bara en robot skulle klara av att inte falla för deras oemotståndliga maskulina charm 😉 haha Det är lika bra att erkänna: Vi är terminators skickade hit från framtiden för att utplåna jorden 😉 och eftersom det enda som håller ihop mänskligheten är könskonservativa normer så gav vi oss på dem direkt…

    Ursäkta, jag kan inte låta bli att skämta, det hela är bara så tröttsamt och löjligt…

    • BitterFeminist skriver:

      Ja jag tyckte faktiskt artikeln var rolig på det sättet också, på ett väldigt ledsamt sätt. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta…

      Ja haha! Det är väl därför antifeministerna reagerar som dom gör och varför dom inte kritiserar den sexism och konservativa som Vesterund visar, dom försöker desperat hålla fast i samma könskonservativsm. Men det är inget nytt, det räcker med att läsa på dom vanliga antifeminist bloggarna för att se hur konservativa dom är. Kvinnor som Anna Anka och Vesterlund hyllar dom. Samtidigt som dom gnäller på feministiska kvinnor för att vi minsann har dessa attityder gentemot män… Patetiskt är vad det är.

      Jo men jag förstår varför du vill skämta om det. Själv tycker jag det är kul ibland att driva med dessa konservativa och deras icke-existerade logiska resonemang.

  2. tildaf skriver:

    Extra roligt blir det när antifeministerna tycker att hon är såååå braa men samtidigt gnäller över kvinnor som kostat dem pengar. Vad fan? Vad ska en stackars hemmafru leva av då!? Luft och vatten? Sin mans ”kärlek”? Resterna efter att han ätit upp den hemmalagade middagen som stod på bordet lagom tills när han kom hem?

    • BitterFeminist skriver:

      Precis. Inkonsekvensen bland antifeminister och mansrättaktivister är uppenbar. Kvinnor som Vesterlund gillar dom, eftersom det är deras egna åsikter om kvinnor och män. Men på samma gång gnäller dom hela dagarna över feministiska kvinnor och snackar skit om att vi vill ha ”bad boys” och vi är såååå sexistiska mot alla män och bla bla bla ha.

      Men inte fan reagerar dom över det Vesterlund säger, nej nej… Det skulle bara göra dom konsekventa, och det vill dom inte. Jäva sandlådenivå bland antifeminister är vad det är.

  3. keffria skriver:

    Men hur ska spänning uppstå om man aldrig möts? Tröttsamt. Men folk får leva hur de vill så länge jag slipper dyngan

  4. noboytoy skriver:

    Vill hon att det ska vara som ”förr”? Menar hon slutet av 1800-talet, då kvinnor inte ens fick bli myndiga utan satta under förmynderi av en man? Eller menar hon 40-50-tal, då kvinnor som min mormor tex, fortfarande inte hade vare sig prev.medel, dagis, abort eller tiilgång till skola och arbete? Som tvingades till upprepade graviditeter, med barnkullar upp till 10-15 st?

    Eller vill hon kanske flytta till ett av alla antifeministiska länder i världen? Där feminismen inte verkar och aldrig har verkat? Där kvinnor inte får köra bil, har utegångsförbud och tvingas dölja sina ansikten tex?

    Jag tycker att hon borde flytta dit och prova på innan hon öppnar diet-inkastet igen.

  5. noboytoy skriver:

    Få feminister anser att andra kvinnor är kvinnors främsta fiender. Det gäller också kvinnor som Vesterlund. Därmed faller hennes resonemang att hon skulle ”reta gallfeber” på feminister.

    Men vill hon försöka få alla kvinnor tillbaka till ”förr” så bör hon vara smart nog att räkna ut att hon får mothugg. Inte bara från feminister eftersom historiens äktenskap och ”spänning” mellan man och kvinna var grundat pga tvång. Kvinnor har inte, historiskt sett, själva valt att leva i tvåsamhet med män.

  6. Törnrosa skriver:

    Men vad i all sin dar. Nu blandar väl ändå noboytoy ihop det rejält i sin historieskrivning. På 40- och 50-talen var det inte så vanligt med stora barnkullar. Med hjälp av bl a pessar började kvinnorna dra ner på det och som jag minns det, eftersom jag var där till skillnad från noboytoy, var 2 barn normen.

    Däremot var 10-12 barn vanligt på 1800-talet. Min mormor hade tio syskon t ex och jag träffade de flesta av dem, och de drog ner på sina barnkullar, som drog ner på sina…

    Jag tycker att rätt ska vara rätt mvh

    • Peaches skriver:

      Min mormor (medelklass som gjorde en liten klassresa till övre medelklass/lägre överklass, ungefär) har fyra barn. Min farmor (torpare) hade fem barn. Alla dessa födda på 1940- och 50-talet.

      Om jag bara hastigt funderar över hur många syskon kompisars föräldrar har till exempel, så varierar det ganska mycket från ett barn till över tio barn, men de som har fyra-fem barn känns nog mest vanliga. Många i min ålder, kring 30, har många kusiner, och för att producera dem så behövs ju en del syskon till föräldrarna.

      Men att barnkullarna inte var i storleksordningen 10-15 barn på 40- och 50-talet håller jag med dig om.

      • Törnrosa skriver:

        Hej Peaches. Efter att jag skrev förra inlägget satt jag och tänkte igenom hur många barn det var i det hyreshus som jag bodde i under mina första tio år. Det fanns en trebarnsfamilj, två tvåbarnsfamiljer och nio enbarnsfamiljer. Och ungefär den fördelningen var det i hela kvarteret i den ”storstad” som jag bodde i. Och bland mina klasskamrater var det ungefär likadant.

        • Peaches skriver:

          Nå, eftersom du var med på den tiden och inte jag, så får jag väl känna mig nödgad att ge dig rätt i det här :).

          Dock, 40-talets babyboom torde ju ha påverkat barnkullarna? Åtminstone i krigsdrabbade Finland, hur det är i Sverige vet jag inte.

  7. Törnrosa skriver:

    😀 Ja och vi är många som fortfarande finns kvar. Den babyboomen var väl resultatet av kriget. Skulle utan vidare våga mig på en fundering här att även de som annars kanske inte velat skaffa barn gjorde det just för att kriget var så påtagligt – liv och död. Men det är inget som jag har för avsikt att leda i bevis.
    Kan nog ha varit en viss skillnad mellan stad och landsbygd också.
    Nästa gång tittar jag nog in hos dig direkt. Ha det bra Peaches 🙂

Lämna ett svar till keffria Avbryt svar